Recept

Selma Ströms bärkaka

Detta behövs:

  • 1/2 l kokande vatten
  • 7 dl grovt rågmjöl
  • 50 g jäst
  • 1 dl filmjölk
  • 1/2 msk salt
  • 2 msk sirap sirap
  • Ca 5 dl vetemjöl

Häll det kokande vattnet över rågmjölet i en bunke. Blanda väl.
Lägg över en duk och låt stå över natten eller 2 – 3 timmar, tills blandningen svalnat.
Tillsätt jästen utrörd i filmjölk, salt och sirap Arbeta in vetemjöl till en fast deg. Låt degen jäsa övertäckt i ca 30 min.
Ta upp degen på mjölat bakbord och arbeta den smidig.
Kavla ut degen drygt 1 cm tjock. Ta ut rundlar, ca 10cm i diameter, blir cirka 16 rundlar.
Lägg dem på smord plåt eller på bakplåtspapper på plåt.
Låt bröden jäsa ca 40 min.

Grädda bröden i ugn 225 grader tills de fått färg och verkar genomgräddade, ca 13 min.

Surt bärmos: Svarta/röda vinbär, lingon eller vad som finns tillhands. Koka med lite socker i 5 minuter. Mixa till ett mos. Bred på brödet, så tjockt du vill. Ringla över sirap. Ät. Underbart gott!

Barnens favoritbröd i Elsborg

Ett improviserat recept på barnens favoritbröd, i gruvarbetarnas och hantverkarnas bostadsområde Elsborg i Falun, i slutet av 1800-talet.

Ur boken Hemma på Elsborg av Selma Ström:

”På höstarna var vi väldigt noga med att snegla på skorstenarna, om det rökte duktigt ur dem. Då visste vi vad det betydde för något. Då bakade det spisbröd i stugorna. Över köksspisen hade de en stor bakugn som de eldade opp och gräddade kakorna i. Det hörde till ordningen att de skulle baka några riktigt tjocka rågbrödskakor, som skulle ätas mjuka. Ovanpå bredde de färskt, surt bärmos. Ett tjockt lager. Så doppade de ner en sked i sirapsspilkumen och ringlade litet sirap i fina krumelurer över bärmoset. Det var bärkaka det. – – –

Och tänk, vad bärkaka var bra för magen. Då behövde man inte göra som det stod i den gamla ramsan, som folket här i Falun kunde förr i världen:

”Om du ha ont i magan,

så skä du gå tä  Pippi hagan

å sätt däg på en sten

å gnag på e ben,

så bi du bättä i magan.””


Selma Lagerlöfs Stöpaforskaka

Här följer ett underbart recept på en Stöpaforskakan som bakades på Mårbacka.

Detta behövs:

  • 4 dl skräd- eller vetemjöl
  • 5 dl vetemjöl
  • 3 dl socker
  • 5 tsk bakpulver
  • 300 gram smör
  • 2 ägg
  • 4 dl lingonsylt

Strössel:

  • 3 dl havregryn
  • 2 dl socker
  • 2 tsk vaniljsocker
  • 100 gram smält smör

Sätt ugnen på 200 grader.

Blanda alla torra ingredienser. Smula i smöret och tillsätt äggen och arbeta ihop till en deg.
Tryck ut degen i en långpanna, 30 x 40 cm, klädd med bakplåtspapper.
Bred ut lingonsylten över degen. Blanda ihop strösslet som du sedan strör över sylten.
Grädda i 25-30 minuter.
Ta ut kakan och låt den svalna något.
Skär kakan i 40 vansinnigt goda rutor.

Receptet kommer från boken ”En doft av Mårbacka”, av Malin Fransson och Maria Olsson.

Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf bodde mellan 1897 och 1910 i Falun och hade Lagerlöfsgården, som hon köpte 1907, kvar hela livet och besökte den ofta efter att hon flyttat tillbaka till sitt älskade Mårbacka.

Hon var genom hela sitt liv en driftig kvinna på många områden. I Värmland startade hon ett företag med havresikt, s.k. skrädmjöl. Det sägs att Selma själv varje morgon började dagen med en tallrik ”Värmlandsvälling” prydd med gräddrosor.

Stöpafors kvarn, norr om Sunne, levererar sedan 1917 stenmalet skrädmjöl. Glädjande är att det idag går att få tag på skrädmjöl i livsmedelsbutiker runt om i landet.


1600-talskakor

Recept ur ”Den fransöske kocken och pasteybagaren”,
huru man skal göra gemeen biscuit eller Suckerbrödh.

Detta behövs:

  • 8 ägg
  • 1 runstycke stött koriander eller grön anis
  • 1 skålpund, 0,425 kg, stött socker
  • 1 marker fint vetemjöl, ca 210 g

Man skär först sönder uti en skål 8 stycken ägg och vispar dem väl. Blandas där uti för ett runstycke stött koriander eller grön anis och ett skålpund (0,425 kg) stött socker.

Vilket då det är rört i hop lägger man så en marker (ca 210 gram) fint vetemjöl därtill och knådar det mycket väl allt in till dess degen bliver helblank eller vit. Ty så mycket bättre degen arbetas så mycket skönare bliva bröden.

När degen av knådandet är blanksmord skall han läggas uti former som är gjorda av bleck och innan han där läggs i skall hon smörjas över med socker och sättas strax i ugnen. Man kan göra prov på en eller två bröd först innan man sätter in alla uti ugnen eller gör dem färdiga

För denna bakelse är svår att tillreda. Stål och värman uti ugnen bör vara hel lindrig såsom då bröd är uti honom halvbakad. Bör också stå öppen att allt som oftast kan se till hur bröden vill har sig. Ty först skola de jäsa upp och sedan bliva bruna vilket allt kan ske ut i en halv fjärdedels stund.

Om bröden svartnar uti ugnen är tecknen att elden är för stark, skall man därför taga henne ut så länge värmen blir medelmåttig. Men var hon dessförinnan blek och tager ingen färg till sig är ugnen för litet eldad och värmen för svag. Därför skall man täppa ugnen till och föröka elden, dock att den icke brännas.

Sedan när bröden är brun bliven och stått en fjärdedels timme i ugnen skal man taga en ut ur ugnen och pröva sakteligen med handen om den är fullbakad och om det inte giver sig neder därvid utan är stadig nog så skall man taga alla ut. Ty de är bakade.


Falu-struvor

Bakverket struva var tidigare en läckerhet som faluborna friterade
och åt med välbehag till Valborgsmäss.

Detta behövs:

  • Ägg (3 stycken)
  • Mjölk eller grädde (1,5 dl)
  • Vetemjöl (3 dl)
  • Socker (2 msk)
  • Salt
  • Korinter eller korinter och saffran
  • Eventuellt jäsmedel (Bakpulver 1 tsk eller jäst ¼ paket).
  • En tratt att ringla smeten genom, en tratt med två eller fler pipar omtalas speciellt som ”struvjärn”
  • En gryta för flottyrsmeten, observera att man bör ha grytlock i beredskap om oljan blir för varm. 
  • Något som håller degtrådarna på plats t.ex. ringar för äggstekning. Konservburkar utan lock och botten används flitigt i många recept, men det bästa är nog om de är rätt låga. Det finns gamla kopparpannor med fördjupningar i botten och kanhända är det sådana som avses med att det fanns särskilda struvpannor.
  • Hålslev eller motsvarande för att få upp struvorna.
  • Plåt eller galler där de friterade struvorna kan rinna av.

Smeten friteras i olja till brun fin färg, får rinna av på papper, vänds i strösocker

Falustruvor och Valborgsmäss

I gamla uppteckningar om folklivet i Falu stad beskrivs att man åt struvor med korinter vid Valborgsmäss och första maj:

Fröken Margareta Ljusdal (född 1856) berättar att på valborgsmässafton och första maj åt man struvor.  En annan dam har berättat att ”På valborgsmässafton skulle man äta struvor. De å­tos till kaffet och gjordes i hemmen. Det fanns särskilda pannor, som användes för att göra struvor. Det skulle vara korinter i dem. Avser slutet av 1890-talet. Meddelare: Fru Maja Carlsson, f. Runnvik, född 1888, Vasagatan 6, Falun. Från 4-årsåldern och hela uppväxtti­den bodde hon vid Gettorget.”

Faluns mest legendariska struvförsäljare – Struv-Eva bodde i Gamla Herrgårn. I museets verksamhet har ”Struv-Eva” serverat sina struvor. Dalarnas museums pedagog Annacari Jadling-Ohlsson berättar att man ringlade ned smeten i den heta oljan, det användes inget struvjärn.

En bortglömd Falutradition

Det är dags att ändra på att den här sortens struvor idag är mer kända som finska struvor (tippaleipä) än som Falustruvor. Med tanke på att Gustav Vasa figurerar i den finska traditionen och dessutom med tanke på allt finlandssvenskt herrskap genom seklerna haft uppdrag i Falun – bland annat som landshövdingar – så hör nog traditionerna ihop, men är numera rätt bortglömd i Falun!

Till våren, Maja på Gettorget, Valborgsmäss och Första maj är det hög tid att återuppliva struvtraditionen i Falun. Berätta gärna om resultaten!




Skip to content