Kantränna

Det jag tycker är bland det häftigaste med att vara arkeolog är att man kan få fram massor med information av nästan ingenting. Det inträffade t.ex. när vi grävde en gravhög i Sör Romme i Borlänge. När den en gång uppfördes var den en stor och ståtlig gravhög som syntes på långt håll över slätten. Man tror att det funnits så många som ett 60-tal gravhögar i Stora Tuna. Idag finns i stort sett ingenting kvar. Ovan mark ser man ingenting, det är bara vanlig åker. Börjar man gräva i jorden så finns det vid första anblicken inte heller någonting kvar. Men om man gräver bort hela matjordslagret kan man plötsligt se att jorden under har en lite annorlunda färg än jorden runt omkring. Varje spadtag, varje liten påverkan man gör i marken lämnar ett outplånligt spår. I det här fallet hade man grävt ett dike, en kantränna, runt gravhögen.
Jorden som fyllde igen diket såg lite annorlunda ut än den orörda marken runt omkring. Efter att vi tagit prover och analyserat dem kunde vi få reda på att gravhögen uppfördes någon gång runt 900-talet. Små, små bitar av ben i jorden visade sig komma från människa samt från nöt eller häst. Man hade först begravt någon i den stora gravhögen . I efterhand hade man sedan, ända fram till 1200-talet, begravt andra människor i diket runt omkring . Man hade även utfört någon form av ritual, bl.a. där djur fått följa med i graven. Antagligen för att de döda skulle ha något att äta på ”den andra sidan”. Det gick att se att det funnits en öppning i diket in i gravhögen. Här kan vi bara spekulera vad den använts till. Intressant är att Sverige egentligen ansågs vara kristet på 1200-talet. Vi kan dock konstatera att gamla hedniska seder och bruk dröjde sig kvar längre i Dalarna. Allt detta, och mer därtill, fick vi veta fast vi nästan inte hittade någonting!

Mer om detta kan du läsa i Sör Romme, Dalarnas museum arkeologisk rapport 2010:2.

Charlotta Helgesson

Resterna efter en gravhög i Romme där den diffusa mörkfärgningen efter den omgivande kantrännan var enda spåret. Här har arkeologerna ristat kantrännans konturer i sanden.
Skip to content