legendarium – formspråk i fantasy

Målgrupp
Vi rekommenderar programmet primärt till årskurs 3-6, men innehållet går att anpassa så att det även lämpar sig för F-klass upp till gymnasiet.

Bokning
Skicka din bokningsförfrågan till bokning@dalarnasmuseum.se

Kostnad
505 kr / skolklass, max 15 elever per tillfälle.

Förmågor som tränas

•  förståelse för hur historia kan brukas i olika samman­hang. Även i vår samtid.
  kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Koppling till Lgr 22

Historia (Religion)

åk 3-6

Att leva tillsammans

• Samtal om och reflektion över moraliska frågor och livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel kamratskap, könsroller och döden.

Att leva i närområdet

• Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.

Att leva i världen

• Norden befolkas. Människors levnadsvillkor under nordisk stenålder, bronsålder och järnålder.
• Berättelser i antik och nordisk mytologi samt i samisk religion.
  
  
• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörder.

Att undersöka verkligheten

• Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

åk 4-6

Kulturmöten och statsbildning i Norden, cirka 800–1500

• Nordens kulturmöten med andra delar av världen genom vikingars resor och medeltidens handelssystem.
• Statsbildning och kristendomens etablerande i Norden samt konsekvenser av dessa förändringar.
• Vad historiska källor är, till exempel arkeologiska fynd, texter, muntliga berättelser och digitalt material, och hur de kan användas för att ge kun­ska­per om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur vikingar framställs i popu­lärkulturen.

Maktförhållanden och levnadsvillkor i Norden, cirka 1500–1800

• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kar­tor, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnes­mär­ken och reklam.

Folkökning, ändrade maktförhållanden och emigration, cirka 1800–1900

• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

åk 7-9

Samhällsomvandlingar: framväxten av civilisationer och industrisamhällen

• Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån käll­kritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till någon tidsperiod, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter.

Imperialism och världskrig, cirka 1850–1950

• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kri­ti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur olika ak­tö­rer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.

Demokratisering och ökad globalisering, cirka 1900 till nutid

• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån käll­kriti­ska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Analys av historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur individer och grupper använder historia för att kritisera samtida fenomen och på­verka våra föreställningar om framtiden.