Dalarnas sju underverk – Natur och landskap – omröstning

Dags att rösta!

Dalarnas sju underverk är ett projekt som vill samla och synliggöra sådant som är vackert, intressant, spännande, imponerande, charmigt eller bara konstigt i vårt landskap. Allt som kan rymmas under (den högst subjektiva) rubriken ”underverk”. Vi vill genom projektet få en chans att engagera allmänheten, vi vill hitta gömda pärlor, sprida kunskap som riskerar att gå förlorad, och utöka Dalarnas besöksmål.

Under sommaren med start 17 juni, genomför vi sju olika omröstningar, fördelade enligt sju kategorier. Du ser kategorierna och tidsperiod för varje omröstning i högerspalt under röstrutan. Varannan vecka ges möjligheten att vara med och rösta fram vinnarna i aktuell kategori. Vilka bidragen är presenteras samtidigt som omröstningen i den aktuella kategorin drar igång. Sedan har du en vecka på dig att lämna din röst innan vi stänger kategorins omröstning igen, för att ladda om inför nästa. Vi hoppas på en spännande sommar, som kommer bjuda på många nya insikter och kunskaper om vårt fina landskap.

Underverken kan vara sådant vi ser och använder i dag, eller som har funnits i äldre tid. Det kan vara stora idéer som aldrig blivit av, och spännande natur- och kulturmiljöer. Det kan också vara kulturella bidrag, som litteratur, musik, konst, mat, traditioner, uppfinningar, seder och bruk. Kanske imponerande insatser som vanligt folk har åstadkommit. Dalarna är fantastiskt, och bland de bidrag du kommer kunna rösta på finns representanter från hela vårt fina landskap. Hoppas du vill vara med, kanske rösta, eller inspireras till nästa utflykt i närområdet.

kategori: NATUR OCH LANDSKAP (röstperiod 17-26/6)

Boda socken

Spännande natur efter meteoritnedslag och isälv

Styggforsens naturreservat är litet, men innehåller väldigt mycket. Där finns enastående geologi med branta klippor, hisnande stup, forsande vattenfall, vacker natur, intressant växtlighet, gamla kulturlämningar samt spännande sagor och sägner.

Bakom Styggforsens unika geologi och säregna natur ligger Europas största meteoritnedslag och en mäktig isälv. Meteoriten som slog ner för 377 miljoner år sedan är orsaken till områdets speciella berggrund. Berggrunden blottades långt senare då isälven spolade fram den djupa ravinen. I ravinens branter nedanför Getryggen syns effekterna av det enorma meteoritnedslaget, nämligen kraftiga förskjutningarna av berggrundslagren.

Den speciella naturen med fukt och kalk ger en rik växtlighet med många intressanta och sällsynta arter, många av dem med speciella namn. Exempel är svamparna bullspindling, rynkskinn och flattoppad klubbsvamp, örterna dvärghäxört och skuggviol samt orkidéerna purpurknipprot och spindelblomster.

Den dramatiska naturen har genom alla tider satt fart på fantasin. I området finns skyltar, på vilka man kan läsa om tomtar, tjuvarnas tillhåll i grottan Trollhålet, Styggmannen och Fogdeklippan. Vid Styggforsen finns också spår efter vattenkraftverk, tegelbruk, skvaltkvarnar och tillverkning av slipstenar.

Styggforsen ligger i den så kallade Siljansringen. Denna ringformade dalsänka är inte själva kratern utan något som uppkommit mycket senare genom påverkan av inlandsisar och älvar, men ringens form har med meteoritnedslaget att göra. I den lägre liggande kraterstrukturen har kalk bevarats tack vare att de låg skyddade i försänkningen från inlandsisars framfart. Den kalkhaltiga moränen har gett bördiga jordbruksmarker och under många hundra år har kalkbrytningen betytt mycket för bygden, vilket många industriminnen vittnar om.

Källor/Läs mer: https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/rattvik/styggforsen.html

Foton: Den sällsynta orkidéen purpurknipprot. Foto: Gunnar Hagelin.
Fogdeklippan vid Styggforsen. Foto: Maria Lannerbro Norell, Dalarnas museum.

Avesta socken

Starkt hotad djurart hittade hem i Avesta

Det är ett underverk att man i Avesta kan se livs levande visenter. Visenten en av de starkt hotade djurarter som står på Internationella Naturvårdsunionens röda lista. Avesta Visentpark är en av Europas viktigaste avelscenter. Här lever tjugotalet djur i stora hägn. Att det blev just Avesta beror på ett stort personligt engagemang från Axel Ax:son Johnson. I början av 1900-talet hade det blivit känt att de vilt levande europeiska visenterna höll på att dö ut. Det blev djurparkernas uppgift att säkra artens fortlevnad och 1910 kom den första visenten till Skansen i Stockholm. Den sista vilda visenten rapporterades skjuten 1919 och ett internationellt arbete för att rädda visenterna startade 1923.

För att stödja det internationella räddningsarbetet lät Ax:son Johnson bygga ett hägn i Västerfärnebo som invigdes 1924 med tre visenter från Skansen, det fanns då drygt 50 visenter i hela världen. År 1939 flyttades visenterna, som nu var 16 stycken, till den nuvarande platsen – Stubbsveden. Före andra världskriget hade visentstammen i Europa vuxit. Efter kriget fanns endast ett hundratal kvar av de stambokförda europeiska visenterna utan inkorsning av kaukasisk visent och ett tiotal av dem i Avesta. År 2018 fanns det ca 7500 visenter i världen. En stor grupp finns i den polska Białowieżaskogen som idag är ett världsarv, men några av visenterna lever sina liv i Avesta Visentpark som ligger ca 3 km från Avesta centrum.

Källor/läs mer: https://www.avestavisentpark.se/

Foton: Från Visentparkens hemsida.

Vika, Stora Kopparbergs, Aspeboda och Sundborns socknar

Stormaktstida trädgårdskonst vid bergsmännens gårdar

Många bergsmän vid Falu gruva blev under stormaktstiden väldigt förmögna. Eftersom gruvan skapade en ogästvänlig levnadsmiljö inne i Falu stad för såväl växtlighet som människor byggde sig många bergsmän gårdar på landsbygden utanför Falun. Där gick det bättre att odla och leva sunt.

Vid ett tiotal bergsmansgårdar anlades terrasserade fruktträdgårdar enligt ett mönster som troligen inspirerats av renässansträdgårdar i Tyskland och Italien. Fruktträdgårdarna var nyttiga eftersom de gav skörd, men de var också en del av en arkitektur som samspelade med manbyggnaderna på gården. Förutom frukt skänkte de vila, rekreation och status åt ägarna.

Av bergsmännens terrasserade fruktträdgårdar finns det två fina bevarade exempel som går att besöka, i Källslätten och Gamla Staberg. Och vid Svedens gård ligger Linnés bröllopsstuga med en annan fin besökbar bergsmansträdgård, som dock inte är terrasserad. För ett exempel på en bergsmansträdgård med mer sentida karaktär går det att besöka Stora Hyttnäs i Sundborn.

Babylons hängande trädgårdar är ett av de mytomspunna antikens sju underverk, som vi i dag inte vet om det ens existerat. Men de flesta menar att om de faktiskt fanns så var det antagligen fråga om terrasserade trädgårdar. Tänk att vi i dag i Dalarna har kvar en motsvarighet till ett antikt underverk!

Källor/Läs mer:
Andrén, E., 1956, ”Gamla Staberg. En karolinsk bergsmansgård i Dalarna”, Dalarnas hembygdsbok 1956, Falun.
Beskow, H., 1969, ”Bergsmansgårdar och herremanshem”, Stora Kopparbergs socken.
Historik, Falun, 1969. Ångström-Grandien, I. L. & Jansson, B. G. (red.), Fornstora dagar: en antologi med texter om Falun, Stora Kopparberget och Sveriges stormaktstid, Högskolan Dalarna, Falun, 2013.
Källslättens hemsida: http://kallslatten.se/
Linnés bröllopsstuga: https://www.falun.se/varldsarvet-falun/sevardheter/linnes-brollopsstuga.html
Stabergs hemsida: https://stabergsbarocktradgard.com/
Nätverket Trädgårdar i Dalarna: http://www.tradgardaridalarna.se/

Stabergs bergsmansgård med tillhörande terrasserad trädgård. Foto: Adam Moll.

Torsångs socken

Dalarnas landskapsträd, ett omistligt naturarv

Ornäsbjörken är en omistlig del av Dalarnas och Sveriges naturarv och kulturarv. Den första ornäsbjörken hittades 1767 i en blandskog, den var knappt två meter hög och tjock som ett finger. Det unga trädet flyttades till trädgården vid Lilla Ornäs. Ornäsbjörken upptäcktes av Hans Gustaf Hjort. Han berättade om den för Carl von Linné, men det blev Carl von Linné den yngre som först beskrev den.

Ursprungsträdet och dess blad avbildades 1878. Det blev drygt 120 år gammalt och föll i en storm 26 maj 1890. Sorten har uppkommit genom en spontan mutation vilket gjort bladen djupt flikiga. Hanblommor saknas och därför kan äkta ornäsbjörk inte reproducera sig på egen hand. För att bevara arvsanlagen i denna mutation måste förökning ske genom sticklingar. Innan moderträdet föll hade förökningsmaterial tagits från det. Därför är alla ornäsbjörkar som finns idag släkt med det första trädet. Den förväxlas ofta med flikbladig björk och fransbjörk vars blad är mindre flikiga än ornäsbjörkens. Korspollinering av ornäsbjörkens honblommor ger upphov till hybrider.

Ornäsbjörken (Betula pendula Dalecarlica) blir 20–25 meter hög och får som fullvuxen en rundad, om än något ojämn, krona. Huvudgrenarna har en spetsig vinkel mot huvudstammen och endast de yttersta grenarna är hängande. Ornäsbjörken utnämndes 1985 till Sveriges riksträd och har planterats i flertalet svenska kommuner. Ornäsbjörken är också sedan år 2004 Dalarnas landskapsträd. Mellan 1980 och 2007 fanns inte ornäsbjörkarna i handeln eftersom den är svår att föröka. Idag finns plantor med E-märkning som garanterar att de är av rätt klon.

Gagnefs socken

Fantastisk natur och bronsåldersösen

Uppe från Djurmo klack har man milsvid och vacker utsikt över älvlandskapet som ligger cirka 200 meter nedanför. Djurmo klack har fått sitt namn som bergsklacken över byn Djurmo. I äldre tider har klacken varit en plats där vårdkasar har tänts.

Naturreservatet i området består av själva bergsklacken med branter samt skogen omedelbart nedanför berget. I denna blandskog finns mycket hänglavar och grov död ved, något som gynnar vedsvampar och lavar. Branten vid Djurmo Klack är ett så kallat sydväxtberg med en flora nedanför branten som är värmekrävande. Ett sydväxtberg består av en bergsbrant som är vänd mot söder och på så vis blir en solfångare, vilket förlänger vegetationsperioden och möjliggör ett rikt växtliv med arter som vanligen bara finns längre söderut.

Länets största grotta finns i sydbranten och den syns från riksvägen nedanför. Flera sägner berättar om trollen som bodde i hålet. Ovanpå klackens sydvästra del finns det hällmarkstallskog. I området finns spår efter tretåig hackspett och korp häckar där. Naturreservatet är även gynnsamt för berguv och pilgrimsfalk.

Strategiskt uppe på Djurmo klack ligger två gravrösen som är typiska för bronsåldern. Det största är cirka 15 meter i diameter och det mindre 7 meter. Båda rösena är omkring 1 meter höga. Inget av rösena är undersökt, men centralt i det mindre röset finns en grop. I gropens norra kant ligger tre stenhällar lutade mot varandra. Dessa hällar kan vara rester efter en gravkista. Liknande rösen som dessa finns längs Norrlandskusten och de är daterade till 1200-700 f.Kr. I Dalarna finns det få platser med bronsåldersrösen i berglägen, varav detta är det mest magnifika.

Källor/Läs mer:
Länsstyrelsen Dalarnas hemsida: https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/gagnef/djurmo-klack.html
Fornsök: RAÄ-nummer Älvdalen 506:1 m fl. Wehlin, J. & Lannerbro Norell, M.,2016.
Gravrösen och den första metallen. Arkeologi i Dalarna 2016. Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund. Falun. Sid 186.

Foton : Djurmo klack från Djurmo. Foto: Mats Norell.
Det största gravröset uppe på Djurmo klack. Foto: Maria Lannerbro Norell, Dalarnas museum.

Gagnefs socken

Vacker plats där älvarna flyter samman

En fantastisk plats är där Västerdalälven och Österdalälven omfamnar varandra och gemensamt fortsätter sin färd som Dalälven. Likt ett kärt barn har den vackra platsen många namn, som till exempel Älvmötet, Älvarnas Förening och Älvudden. Platsen ligger vid Färjudden söder om Djurås. Mitt i älvarnas mötespunkt ligger denna mäktiga udde. Det är en naturskön utsiktsplats där man bjuds på älvdans när älvarna flyter samman.

Färjudden har försetts med rastplatser med bord och bänkar. Där kan man stanna till en stund och njuta av medhavd matsäck. På udden finns också en danspaviljong och på sommaren ordnas det musikstunder där. Det är säkert många kärlekspar som bytt ringar på denna vackra symboliska plats.

Källor/Läs mer: Wikipedia, Visit Dalarna

Älvmötet. Foto: KG Svensson, Dalarnas museum.

Siljansnäs socken

Milsvida utsikt och en mångfald av fruktträd

I Siljansnäs ligger Björkberget, vars sydsluttning hör till de bördigaste markerna i Dalarna. I byn Björken har detta utnyttjats genom omfattande terrassodling. Den goda myllan har även givit upphov till rik trädgårdskultur, och Björkbergets sydsluttning har länge varit känd för sina många fruktträd. Där har under lång tid odlats äpple, körsbär och päron. När Karl-Erik Forsslund 1921 skriver om Siljansnäs i sitt verk Med Daläven från källorna till havet tar han upp fruktträden, och berättar att det då fanns uppemot 300 år gamla fruktträd i Björken. Forsslund nämner även ett päronträd vars stubbe var 1,1 meter i diameter och som gav sju tunnor frukt innan det höggs ned. Fortfarande finns många gamla fruktträd kvar, även om antalet fruktträd stadigt minskat de senaste decennierna. Men förhoppningsvis kan trenden vändas. Leksands kommuns samarbete med vänorten Tobetsu i Japan har lett till firanden av körsbärsblomningen om våren i japansk anda – hanami – och vilken plats i Dalarna kan vara mer lämpad för att fira hanami än Björkberget?

Björkbergets topp har länge varit en vallfärdsort för turister. Detta är till stor del Buffils Anna Ersdotters förtjänst. Hon levde mellan 1897–1973 och fick som ung idén att bygga en kaffestuga uppe på Björkberget – känt för sin slående utsikt. Pingsten 1925 invigdes kaffestugan, och åtta år senare byggdes ett utsiktstorn på berget. På 1980-talet byggdes tornet till med ett naturum. Tornet revs 2018 men ett nytt kommer uppföras under 2020.

Källor/Läs mer:
Forsslund, K.-E., Med Dalälven från källorna till havet, del I, bok 6, 1921.
Ärnbäck, K., Kulturmiljöanalys: Björken, Leksands kulturmiljöprogram, 2019.
Naturum på Björkberget: https://www.naturumdalarna.se/

Foto: Körsbärsträd i Björken i full blomning i slutet av maj. Foto: Adam Moll, Dalarnas museum
Blommande päronträd i Björken. På ett fotografi från 1920 av samma träd syns ingen skillnad på storleken mot i dag, vilket tyder på en hög ålder. Foto: Adam Moll, Dalarnas museum

Idre socken

Karakteristisk fjälltopp och backe där man rullar åt fel håll

Städjan och Nipfjället ingår i ett naturreservat med mycket varierat innehåll. Där finns bland annat fäbodar, fornlämningar, tydliga spår efter istiden, gammelskog, glittrande sjöar, myrar, växter och djur.

Från söder ser Städjan ut som en kägelformad vulkan, men från andra håll framträder den välkända siluetten som gett fjället dess namn. Från Särnaheden har man en särdeles vacker vy mot Städjan. Det natursköna fjället har inspirerat många författare. Redan på 1600-talet utnämnde Olof Rudbeck Städjan till världens högsta berg och gudarnas boning. Richard Dybeck inspirerades 1844 av fjället till temat i Sveriges nationalsång ”Du gamla, du fria, du fjällhöga nord”, så Städjan är en omsjungen fjälltopp.

I naturreservatet finns gammelskog och gott om gamla silvergrå torrfuror och lavbeklädda granar. Nära Städjans topp finns Sveriges högst belägna växtplatser för mosippa och bergglim. Där växer även fjällnejlika.

Vid Burusjön och Stora Harundsjön finns stenåldersboplatser och gravar från järnåldern. På Nipfjällets sluttning finns ett långt fångstgropssystem och fäbodstället Nipvallen, som är en av de högst belägna fäbodarna i Dalarna.

Området kring Städjan är betesmark för renhjordarna i Idre sameby, som är Sveriges sydligaste sameby. Renskötseln är en av bygdens äldsta näringar.

Vägen mellan sommar- och vinterparkeringen vid Nipfjällets fot kallas för Trollvägen. Där kan man få vara med om en märklig upplevelse, nämligen en av Sveriges mest berömda synvillor. Om man stannar bilen på skyltad plats, frikopplar och släpper på bromsen, så börjar bilen rulla uppför!

Källor/Läs mer:
Länsstyrelsen Dalarnas hemsida:
https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/alvdalen/stadjan-nipfjallet.html

Foto: Fäbodstället Nipvallen. Foto: KG Svensson, Dalarnas museum.
Städjans karakteristiska och vackra profil från Särnaheden. Foto: Maria Lannerbro Norell, Dalarnas museum.

Säters och Gustafs socknar

Ett av landets främsta levande ravinlandskap

Ravinerna växer och förändras som de gjort i tusentals år alltsedan istiden. Dalen är ett halvmilslångt ravinsystem som skärer djup ned genom det omgivande platta slättlandet. På ravinens botten slingrar Ljusterån som rinner från sjön Ljustern till Dalälven. Här finns markerade leder som gör det enkelt att upptäcka olika branta raviner, böljande ängsbackar och den djungelliknande artrika grönskan. En del av vandringsleden är handikappanpassad.

I Sördalen ligger folkparken Säterdalen och dess turistfäbod. Här kan man lätt vandra vidare in i Naturreservatet och besöka Säterkônsta som visar hur vattenkraft användes för att transportera energi längre sträckor med hjälp av en stånggång. Under 1700-talet räknades den som en av Dalarnas sju underverk.

Vandrar man sedan norrut kommer man till Norddalen med lämningar av olika anläggningar bl.a. en kvarn. Troladan är en startpunkt för en vandring i den norra delen av ravinen. Här ligger Åbron, lite längre bort en springkälla där vattnet sprutar upp ur marken, Svartmyrorna och Franssons stugor där det passar bra att ta en rast. Följer man Hyttbäcken norrut kommer man att vandra in i Solvarboravinen.

Längs Ljusterån kommer man till Ljusterbro som också är en lämplig utgångspunkt för en tur i ravinsystemet. I alla tider har Säterdalen varit ett besöksmål vilket framgår av olika reseskildringar, teckningar och tryckta bilder. Säterdalen är ett unikt natur- och kulturarv. Med sina unika geologiska förutsättningar och rika biologiska mångfald har den stor betydelses för turism- och besöksnäringarna och bär industri- och nöjeshistoria från 1600-talets garverk till 2000-talets rocktåg.

Särna socken

Unik natur med en mångfald av kulturmiljöer

Till skillnad mot andra fjäll med höga toppar av urberg reser sig Fulufjället med sin stora platå av sandsten med branta sidor. Eftersom inga renar betar på Fulufjället täcks fjällheden av tjocka lavmattor. Uppe på det relativt platta fjället finns ett stort antal sjöar och nedanför kalfjället en del gammelskog. I detta näst intill orörda naturområde finns särpräglad vegetation och stora naturvärden.

En stor sevärdhet är Njupeskärs vattenfall, som är ett av de högsta i Sverige med sina 93 meter och en fri fallhöjd på 70 meter. Vid toppen av fallet är utsikten fantastisk och nere i ravinen växer många ovanliga mossor och lavar tack vare den dimfuktiga miljön. Vattenfallet är även sevärt på vintern, då isen bygger ett skimrande pansar kring fallet.

Uppe på fjället finns världens äldsta träd, Old Tjikko. Stammen är ett utskott av samma genetiska individ som började växa där för 9500 år sedan. Under varmare perioder har granen stått upprätt som ett träd och när det varit kallare har den levt som en buske. Granar kan föröka sig genom att slå nya rötter från grenarna. Det är på så vis som Old Tjikko har överlevt så länge.

I området finns också en mångfald av forn- och kulturlämningar som stenåldersboplatser, järnåldersgravar, fångstgropar, fäbodar, brynstensbrott, trädristningar, stenringar, förvaringsanläggningar, gamla färdvägar, eldstäder och grunder. Mitt uppe på fjället finns en ring av stenar som kallas altarringen. Det finns teorier om att den har varit en samisk kultplats, men troligen har stenformationen använts för falkfångst.

I Göljåns ravin kan man se påtagliga spår efter det värsta ovädret på 1000 år. Ett stort regnoväder drog in över Fulufjället 1997. Blixten slog ner mer än 700 gånger och det kom så mycket regn den natten att en stor flodvåg drog med sig massor med stenblock, grus, sand och träd.

I nationalparken finns också sevärda Naturum Fulufjället och många fina vandringsleder.

Källor/Läs mer:
Lundqvist, R., 2002. Fulufjällets nationalpark i Dalafjällen. Naturvårdsverket.
https://www.sverigesnationalparker.se/park/fulufjallets-nationalpark/

Till vänster: Altarringen. Till höger: Njupeskärs vattenfall. Foton: Benedict Alexander, Länsstyrelsen Dalarna.

Här kan du läsa om alla bidrag i kategori: Natur och landskap

Omröstningen för denna kategori är avslutad.

Rösta i denna kategori:

Skip to content