VärldsarvsGIS

För närvarande pågår på Dalarnas museum ett projekt för att digitalisera information från arkeologiska undersökningar i Världsarvsområdet. Projektet drivs av Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Koppargruvan med omkringliggande bergsmansbygd samt den äldre stadskärnan i Falun blev av FN-organet Unesco år 2001 utsett till ett världsarv. Det betyder att området är så unikt att det skall bevaras för mänskligheten.

Både innan och efter Unescos beslut så har det genomförts arkeologiska undersökningar i området. En stad och ett område lever, människor bygger och samhället utvecklas. För att göra ett markingrepp, om det så är att bygga något vid sitt hus, att dra en väg eller att lägga ned nya ledningar så behöver den som genomför byggföretaget tillstånd från länsstyrelsen. Arkeologer kopplas då ofta in, antingen för att ge länstyrelsen mer kunskapsunderlag eller för att dokumentera de arkeologiska lämningar som förstörs av byggtilltaget. Eftersom Falun och den omgivande bergsmanbygden just är en levande bygd, så resulterar det i en mängd arkeologiska rapporter.

Nu genomför länsstyrelsen i samarbete med Dalarnas museum ett projekt ämnat att digitalisera informationen från alla de ingrepp som gjorts inom Världsarvets område genom åren. Dokumentationen bevaras i arkiven i många former, i tryckta rapporter, teckningar, fotografier, enskilda fynd och i anteckningar från undersökningstillfället, bland annat. I Dalarnas museums arkiv förvaras dokumentationsmaterial från de undersökningar som museet stått bakom men även rapporter och uppgifter från andra aktörer.

Projektet har som mål att lägga över dessa resultat till en geografisk databas, eller ett GIS. Förkortningen GIS står för Geografiskt Informations System och är helt enkelt en karta på datorn som är kopplad till en databas med uppgifter. Fördelen med det jämfört med papper i arkiven är att det blir möjligt att snabbt se vad som har gjorts, och var, genom ett klick på kartan eller en sökning i databasen. Lite som en karttjänst i telefonen men istället för att se vilken restaurang som är öppen var kan man se vilken utgrävning som gjordes var, och vad arkeologerna kom fram till. Kartbilden kommer att bli plottrig av markeringar, för det har gjorts många arkeologiska undersökningar. Informationen kommer vara sökbar, möjlig att kombinera med annan information och byggas vidare på. Projektet tillgängligör den kunskap som redan tagits fram och ligger i hyllor i arkivmappar. För oss nu och för kommande generationer masar och kullor.

Med de mängder med information som behöver bearbetas har museet inför projektetstarten anställt en arkeolog med särskild GIS-kompetens. Sedan maj 2021 är Olof Håkansson anställd för att genomföra museets del av digitaliseringen. En arbetsdag består av att ta fram dokumentation för att plocka ut relevant data att mata in i databasen. Dokumentationen utgörs dels av tryckta rapporter men även av det dokumentationsmaterial som skapades under arbetets gång. I arbetet ingår att plocka fram och gå genom gulnande papper i arkivpärmar, handskrivna lappar, urklippta tidningsartiklar, diabilder, utskrivna fax, mejl, brev, och ritningar i alla dess former. Vissa är små teckningar i anteckningsblock och andra, särskilt arkitektfirmornas utskrivna ritningar, så stora att de får läggas ut på golvet för att redas ut.

Första uppgiften är att få in utgrävningens läge exakt på kartan i datorn. Det görs genom att hitta punkter på kartorna från utgrävningen som överensstämmer med nutida punkter i kartan på datorn. En angiven byggnad på en förtio år gammal karta kan vara ombyggd eller helt enkelt ersatt, så under arbetets gång får olika karttjänster vara öppna i webbläsaren så att byggnadsdetaljer kan zoomas in i närbild för att avgöra husens ålder. Det är något av ett detektivarbete. När Olof har identifierat överensstämmande punkter i både den gamla och den nya kartan knyts den gamla kartan tillfälligt in över den moderna kartan på datorn. Sedan digitaliseras utredningsområde, schakt och enskilda lager genom att kalkeras av från den gamla kartan och vips så är formerna inlagda i en databas.

När väl formerna och positionerna är inne i kartan tar nästa steg vid, att identifiera och ta fram uppgifter från de äldre materialet och lägga in i databasen. I projektet läggs fokus på höjd över havet för kulturlager och den naturliga marknivån. Kulturlager är jord med spår av mänsklig aktivitet och de kan vara angivna på ritningar eller omnämnda i den ursprungliga dokumentationen. Spåren visar sig genom avfall som ben och krukskärvor men även som slagg.

För att få fram rätt uppgifter mäter Olof nogrannt med linjal på ritningarna och knapprar på miniräknaren för att omvandla linjalens mått på skrivbordet till höjd över havet på jordklotet. Det är en form av detektivarbete i arkivens värld som nu genomförs på Dalarnas museum!

Vill du veta mer kontakta projektsamordnare Eva Carlsson på 023-666 55 13, eva.carlsson@dalarnasmuseum.se eller Olof Håkansson på 072-145 19 31, olof.hakansson@dalarnasmuseum.se

Foton: Olof Håkansson

Skip to content