Pågående projekt Bebyggelse

Dalamodernismen är ett projekt som syftar till att genom inventering och kulturhistorisk bedömning karaktärisera modernismens arkitektur och bebyggelsemiljöer i Dalarna från tiden 1930-1980.

Hur förhöll sig modernismen till Dalarnas traditionella byggnadsskick och bebyggelsemiljöer? Vilken roll spelade det lokala byggnadsskicket under epoken?

Med stöd från Länsstyrelsen i Dalarnas län inventerar vi modernismens avtryck i länets kommuner. Byggnadsbeståndet från tiden är stort och består av en mångfald av byggnadstyper. Funkisvillor, flerbostadshus, kommunhus, industriområden, mindre textilverkstäder, konsum, ålderdomshem och sportstugor är några exempel på bebyggelse som vi uppsöker för att dokumentera i text och bild.

Timmermodernism

Timmervilla från 1957 i Mjälgen, Djurås. Foto: Malena Andersson

Tillsammans med kommunerna Gagnef, Leksand, Malung-Sälen, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen har byggnadsantikvarierna på Dalarnas museum arbetat med att ta fram råd för nybyggnad, tillbyggnad och renovering i Övre Dalarnas känsliga bymiljöer. Råden är tänkta att ge inspiration till medborgare som vill utveckla bebyggelsen och stöd till kommunernas bygglovhandläggare.

Syftet är att råden ska försäkra att de karaktärsfulla bymiljöerna behåller sin särprägel och sitt värde, samtidigt som utrymme lämnas till ett modernt liv i dem. Under våren 2018 åkte därför byggnadsantikvarierna runt i kommunerna för att utforska vilka karaktärsdrag de olika byarna har, och för att leta efter goda exempel på välanpassade tillbyggnader och nybyggen.

I Garsås i Mora har ett hus från omkring sekelskiftet 1900 fått en tillbyggnad som är väl anpassad till husets stil. Foto: Adam Moll, 2018, Dalarnas museum.

Stavspån som taktäckningsmaterial eller väggbeklädnad har en lång tradition inom nordiskt kyrkobyggande. Genom sekler har man vintertid valt ut och fält raka stammar för att sedan klyva och hugga – och senare såga – stavspån ur ämnena. Som byggnadsmaterial är de mycket komplexa, med egenskaper som skiljer beroende på bland annat virkestyp, tillverkningsteknik, läggningsteknik och underlagsmaterial.

Idag är stavspån ett av de vanligast förekommande täckningsmaterialen i kyrkomiljöer, på vilket det årligen genomförs ett stort antal underhållsåtgärder. Befintliga kunskapsunderlag innehåller dock luckor kring förekommande spåntäckningar, deras ålder och kulturhistoriska värden, och utgör därför inget fullgott underlag vid beslut om underhåll eller omläggning. Det här bidrar i sin tur till att spåntäckningar av hög ålder, med höga kunskapsvärden, riskerar att försvinna.

På uppdrag av Västerås- respektive Strängnäs stift genomför därför Dalarnas Museum tillsammans med Stiftelsen Kulturmiljövård och Bygg och Hantverk i Karlskoga AB en inventering av samtliga kyrkoanläggningar med spåntäckta tak och/eller fasader inom de län som stiften innefattar. Inventeringen syftar till att bygga upp kunskapsläget om förekomsten av spåntäckta tak och fasader i kyrkomiljöer. Bland annat dokumenteras tillverkningsteknik, virkestyp, ytbehandlingstyp och storlek för att kunna åldersbestämma spåntäckningarna och dra slutsatser kring vilka förutsättningar som bidragit till täckningarnas livslängd.

Mellan maj och oktober 2018 inventerades trettiofem kyrkoanläggningar med spåntäckning på tak och fasader i Dalarna, från Särna gammelkyrka i norr till Folkärna kyrka i söder. Resultaten kommer att redovisas i en samlad rapport och är tänkt att fungera som kunskapsunderlag vid förvaltning och underhållsarbete samt vid tillståndsprövning och bedömning av spåntäckningars eventuella kulturhistoriska värden.

Från vänster: Envikens gamla kyrka, 2018. Särna gammelkyrka, 2018. Stavspån i mönsterläggning på klockstapeln i Leksand, 2018. Klockstapeln i Säfsnäs, 2018.
Foto: Sanna Svensson, Dalarnas musesum

Nedan finns en lista på de kyrkoanläggningar i Dalarna som omfattas av projektet:

Amsbergs kapell
Aspeboda
Bingsjö
Boda
Djura
Envikens gamla kyrka
Evertsbergs kapell
Floda
Folkärna
Gagnef
Hosjö
Kvarnsveden
Leksand
Lumshedens kapell
Ludvika Ulrica
Långshyttan
Malung
Mockfjärd
Mora
Norrbärke
Ore
Orsa
Oxbergs kapell
Rättvik
Siljansnäs
Skattunge
Sundborn
Svärdsjö
Säfsnäs
Särna gammelkyrka
Torsång
Venjan
Vika
Åsens kapell
Äppelbo

Från och med hösten 2018 arbetar Dalarnas museum med att ta fram ett nytt kulturmiljöprogram för Leksands kommun. Arbetet innefattar bland annat fältinventeringar av gamla bymiljöer, och kommer fortlöpa i flera etapper med start under våren 2019. Arbetet sker på uppdrag av Leksands kommun.

Har du frågor, eller tips på miljöer som vi borde besöka under inventeringen? Skicka ett mail till info@dalarnasmuseum.se

Från vänster: Kringbygd gård i Gråda, Leksand, 2018. Gård i Rälta, Leksand. Vy över gårdar i Tibble, Leksand. Mas-Olles gammelgård, Siljansnäs. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum

Ingen annanstans i Sverige finns så många bevarade timmerhus från medeltiden som i Dalarna. Vi vet att det rör sig om fler än etthundra – det exakta antalet är oklart. Denna märkvärdighet var länge föga uppmärksammad i svensk kulturhistoria och byggnadskultur då koncentrationen hade legat på tiden efter Gustav Vasas trontillträde och reformationen, tiden efter 1520.

Från vänster: Trösklada från 1303 i Tallhed, Orsa. Härbre från 1298 i Färnäs, Mora, 2015. Verktygsspår efter så kallad sprätthuggning på baksidan av en trappa i ett härbre från 1313 i en Älvdalsby. Sprätthuggningstekniken användes inte efter digerdöden i mitten av 1300-talet. Foto 2015.

År 2015 påbörjade Dalarnas museum, i samarbete med timmerman Stefan Östberg, ett projekt om de medeltida timmerhusen. Projektet syftar till att uppsöka, lägesbestämma och översiktligt dokumentera över 150 timmerbyggnader från tiden före år 1600. Arbetet utförs med bidrag från länsstyrelsen.

Härbre från 1298 i Färnäs, Mora. Foto 2015. Foto: Lars Jönses, Dalarnas museum

Våra bevarade medeltida timmerbyggnader är ett viktigt bidrag inom den internationella byggnadskonsten. Timringskonsten har lång tradition och intressant utveckling, från ett naturligt och nödvändigt resursutnyttjande till ett sätt att utmärka identitet och stolthet över lokal hantverkstradition. Trots ett utbrett industriellt bostadsbyggande kring 1960-talet behöll timmermännen sitt fasta tag om bilyxan!

Dalarnas museum möter timmerhusen i olika typer av arbetsuppgifter; genom till exempel rådgivning, inom inventering av modernismens bebyggelse och i kunskapsspridande projekt.

Utanloftet-Heden-Lima

Skip to content