Recept

Dräktkakor

200 g smör
2½ dl strösocker
2 ägg
1 krm malen ingefära
8 dl vetemjöl
1½ tsk hjorthornssalt
1 msk vatten
3 droppar bittermandelarom

Garnering – hushållsfärg

Rör ihop rumsvarmt smör och socker.
Blanda ned äggen ett i taget.
Rör ihop alla torra ingredienser och blanda dem sedan i smör, socker och äggsmeten.
Tillsätt bittermandelaromen och rör samman allt
till en slät deg.
Låt degen stå kallt över natten.

Sätt ugnen på 175 grader.
Kavla ut degen tunt och tag ut figurer med mått.

Grädda i mitten av ugnen 8-10 minuter, beroende på ugn.
Låt kallna.
Måla sedan figurerna med en tunn pensel och hushållsfärg.

Falu-struvor

Bakverket struva var tidigare en läckerhet som faluborna friterade
och åt med välbehag till Valborgsmäss.

Detta behövs:

• Ägg (3 stycken)
• Mjölk eller grädde (1,5 dl)
• Vetemjöl (3 dl)
• Socker (2 msk)
• Salt
• Korinter eller
  korinter och saffran
• Eventuellt jäsmedel (Bakpulver 1 tsk eller jäst
  ¼ paket).

• En tratt att ringla smeten genom, en tratt med
  två eller fler pipar omtalas speciellt som ”struvjärn”
• En gryta för flottyrsmeten, observera att man
  bör ha grytlock i beredskap om oljan blir för varm. 
• Något som håller degtrådarna på plats t.ex.
  ringar för äggstekning. Konservburkar utan lock och botten används flitigt i
  många recept, men det bästa är nog om de är rätt låga. Det finns gamla
  kopparpannor med fördjupningar i botten och kanhända är det sådana som avses
  med att det fanns särskilda struvpannor.
• Hålslev eller motsvarande för att få upp
  struvorna.
• Plåt eller galler där de friterade struvorna kan
  rinna av.

Smeten friteras i olja till brun fin färg, får rinna av på papper, vänds i strösocker

Falustruvor och Valborgsmäss

I gamla uppteckningar om folklivet i Falu stad beskrivs att man åt struvor med korinter vid Valborgsmäss och första maj:

Fröken Margareta Ljusdal (född 1856) berättar att på valborgsmässafton och första maj åt man struvor.  En annan dam har berättat att ”På valborgsmässafton skulle man äta struvor. De å­tos till kaffet och gjordes i hemmen. Det fanns särskilda pannor, som användes för att göra struvor. Det skulle vara korinter i dem. Avser slutet av 1890-talet. Meddelare: Fru Maja Carlsson, f. Runnvik, född 1888, Vasagatan 6, Falun. Från 4-årsåldern och hela uppväxtti­den bodde hon vid Gettorget.”

Faluns mest legendariska struvförsäljare – Struv-Eva bodde i Gamla Herrgårn.

En bortglömd Falutradition

Det är dags att ändra på att den här sortens struvor idag är mer kända som finska struvor (tippaleipä) än som Falustruvor. Med tanke på att Gustav Vasa figurerar i den finska traditionen och dessutom med tanke på allt finlandssvenskt herrskap genom seklerna haft uppdrag i Falun – bland annat som landshövdingar – så hör nog traditionerna ihop, men är numera rätt bortglömd i Falun!

Till våren, Maja på Gettorget, Valborgsmäss och Första maj är det hög tid att återuppliva struvtraditionen i Falun. Berätta gärna om resultaten!

1600-talskakor

Recept ur “Den fransöske kocken och pasteybagaren”,
huru man skal göra gemeen biscuit eller Suckerbrödh.

Detta behövs:

• 8 ägg
• 1 runstycke stött koriander eller grön anis
• 1 skålpund, 0,425 kg, stött socker
• 1 marker fint vetemjöl, ca 210 g

Man skär först sönder uti en skål 8 stycken ägg och vispar dem väl. Blandas där uti för ett runstycke stött koriander eller grön anis och ett skålpund (0,425 kg) stött socker.

Vilket då det är rört i hop lägger man så en marker (ca 210 gram) fint vetemjöl därtill och knådar det mycket väl allt in till dess degen bliver helblank eller vit. Ty så mycket bättre degen arbetas så mycket skönare bliva bröden.

När degen av knådandet är blanksmord skall han läggas uti former som är gjorda av bleck och innan han där läggs i skall hon smörjas över med socker och sättas strax i ugnen. Man kan göra prov på en eller två bröd först innan man sätter in alla uti ugnen eller gör dem färdiga

För denna bakelse är svår att tillreda. Stål och värman uti ugnen bör vara hel lindrig såsom då bröd är uti honom halvbakad. Bör också stå öppen att allt som oftast kan se till hur bröden vill har sig. Ty först skola de jäsa upp och sedan bliva bruna vilket allt kan ske ut i en halv fjärdedels stund.

Om bröden svartnar uti ugnen är tecknen att elden är för stark, skall man därför taga henne ut så länge värmen blir medelmåttig. Men var hon dessförinnan blek och tager ingen färg till sig är ugnen för litet eldad och värmen för svag. Därför skall man täppa ugnen till och föröka elden, dock att den icke brännas.

Sedan när bröden är brun bliven och stått en fjärdedels timme i ugnen skal man taga en ut ur ugnen och pröva sakteligen med handen om den är fullbakad och om det inte giver sig neder därvid utan är stadig nog så skall man taga alla ut. Ty de är bakade.