Hoppa till innehåll
Start / Hitta hit / Besök oss / utställningar

utställningar

Dalakonst stänger för ombyggnation den 21 april 2024.

Klädd i Dalarna

Dalfolkets kläder till vardag och fest.

Vårt landskap har kanske landets mest omfattande, välkända och ännu ofta brukade dräkter. Oftast är det förstås finkläderna som är bevarade och de berättar inte bara om galej och guldkant på den många gånger tuffa vardagen. De berättar också om hård social kontroll där kjollängden var lika viktig som gränserna för potatisåkern och där gifta kvinnor petade in hårstrån under hättan med strumpsticka. Idén med slöja för att dölja de kvinnliga behagen, är inget invandrat fenomen i Sverige.

Omsorgsfullt sydda kläder höll längre och det som blev slitet använde man sedan till vardags. En särk som hamnat i en monter har över 50 lappar, men håller fortfarande ihop.

Ett urval av alla de ca 50 sockendräkter som finns i museets magasin visas, samtidigt som vi också lyfter fram detaljer, material och tillverkningsmetoder i olika montrar.

Läs mer om utställningen.

Dalahästar

Alla älskar dalahästen.

Vid världsutställningen i New York 1939 ställdes en mycket stor röd dekorerad dalahäst framför entrén till den svenska paviljongen och därmed upphöjdes en regional souvenir till en nationell symbol!

Som sig bör har Dalarnas museum troligtvis världens största samling av dalahästar, i alla dess former. I denna utställning visar vi ett stort och blandat urval av dem, från de äldsta till dagens fria tolkningar av fenomenet dalahäst.

Läs mer om utställningen.

Dalmåleri

Ett sockenhantverk.

Med dalmåleri avses ett folkligt dekormåleri, som först uppstod på möbler men sedermera vandrade ut på väggarna hos välbeställda bönder. Dalmåleriet hör kanske till det mest unika inom svensk folkkonst och når sin höjdpunkt runt sekelskiftet 1800.

I denna utställning förklaras bakgrunden, varifrån målarna hämtade sin inspiration och hur de skapade sina verk. Men framför allt visas ett rikt urval av originalmålningar ur museets stora samling av dalmålningar tillsammans med utsmyckade möbler.

En dalmålares verkstad med alla attiraljer samt en komplett målad och inredd rumsinteriör finns att beundra och begrunda.  

I ett mindre rum kan vi sedan ta del av dalmåleriets/kurbitsens nutida nyttjande i mer kommersiella sammanhang.

Likheterna med dagens populärkultur är fler än man först kan tro. Ofta utgjorde modemagasin inspirationskällor för målarna och siluetter och utstyrsel är ibland plockade direkt från tidningssidorna. Att använda schabloner var vanligt för att inte behöva uppfinna hjulet varje gång. Gubbar är gubbar och gummor är gummor om de inte stoppas i ålderskvarnen – för då blir de ungmör på nytt.

Staden och världsarvet

Gruvliga och ljuvliga.

Industriverksamheter har haft stor inverkan på landskapet Dalarna. Koppargruvan dominerade Falun och formade stadens historia och utseende. Många andra industrier har också blomstrat i regionen.

I denna utställning presenteras delar av Dalarnas industriarv och några av de människor som bodde här.

Moster Karlström hälsar oss välkomna in i sin enkla, lilla gruvstuga och runt hörnet kan vi kika in i en bergsmans stiliga salong.

Ett filmrum kan locka till att slå sig ner en stund för att avnjuta nya och gamla industrifilmer.

Dalakonst

Från då till nu.
***Obs! Stänger 21 april för ombyggnation***

När Dalarnas museum planerades i slutet av 1950-talet var en permanent utställning med konstverk från Dalarna en viktig del. För att komplettera museets magra samling beslöt 1956 Ragnar och Birgit Åhlén att donera en fin samling konstverk och ett kapital till en stiftelse för konst i Dalarna.

Samlingen har vuxit till nästan 500 verk.

Grafiksalen

Axel, Bertil, David, Hans med flera.

Dalarnas museum har en omfattande grafiksamling. Ett urval ur den kan ses i denna utställning, med tonvikt på Falugrafikerna.

Många konstnärer från Dalarna, t.ex. Carl Larsson, Ottilia Adelborg och Anders Zorn, har använt sig av de grafiska teknikerna för att skapa konst. Bland de mest kända är Falugrafikerna (Helge Zandén, Bertil Bull Hedlund, Stig Borglind, David Tägtström, Hans Norsbo), till vilka även Axel Fridell brukar inräknas.

Sveriges kanske mest kända grafiska blad; Mr Simmons (Tidningsläsaren) av Axel Fridell kan naturligtvis beskådas här.

En monter med delar från Stig Borglinds ateljé kan ses samt en av de äldsta kända grafikpressarna i Europa.

Selma Lagerlöf

Välkommen hem till Selma Lagerlöf i Falun.

Verandadörren står på vid gavel och hallens panel är nymålad. Det murriga biblioteket är intakt ifrån tyngsta bok till finaste brevpress. Rummet kallar till trippande försiktighet, det känns att man petar i någons arbetsro när man kliver över tröskeln. Här skrev hon stora berättelser.

Men utanför biblioteket är en annan Selma närvarande. Den Selma som älskade teater och hade en egen stol i Falu Gamla Teaters salong. Den Selma som ägnade sig åt kläder och skor, beställde hattar och grubblade över dagens stilkombinationer. Den Selma som ryggade för sociala sammanhang och ofta kände sig bortkommen i fina kulturkretsar. Den Selma som blev storslaget uppvaktad på sin 50-årsdag av skolbarnen i Falun och som blev lycklig av det.

Selma Lagerlöf fick framgång som författare i Sverige och även utomlands under sina år i Falun, men hon reserverade en plats i sitt hjärta för det ruffa och utstötta. Hon trivdes bäst på den ”gruvliga sidan” av staden, den som var karg och trädlös och låg i gruvans skugga. Och hon var påtagligt förtjust i Tisken. Den förorenade lilla sjön där all lort från Faluån fastnat och där inte ens sjöfåglarna vill ta sitt morgondopp.

” …jag har ett så härligt varmt och tyst arbetsrum i min villa att det är en hjälp vid arbete.”

Selma Lagerlöf bodde i Falun från 1897. Den villa som hon köpte 1907 och ägde till sin död 1940, adress Villavägen 34-36, är nu riven men hennes bibliotek och arbetsrum därifrån har 1985 återuppförts i en del av den tillbyggnad till Dalarnas museum, som då stod färdig.

I Falun skrev Selma Lagerlöf bland annat:
En herrgårdssägen
Jerusalem del 1 & 2
Herr Arnes penningar
Kristuslegender
Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige
Tösen från Stormyrtorpet.

Hagström

Hagström 4ever.

Välkomna till Hagström 4ever  – en utställning som ska locka och fresta. Vi vill kittla era sinnen genom att göra nedslag i Hagströms långa produktionshistoria, från dragspelet Excellent fram till artister som spelar på Hagströminstrument idag.

Ni får i denna utställning uppleva glittrande och glimmande smycken i form av musikinstrument, förstärkare och annat spännande material. Vi har plockat ut ett antal juveler ur Hagströms skattkammare som med säkerhet kommer att lämna er med en vilja att uppleva mer och fördjupa era kunskaper om AB Albin Hagströms avtryck i svenskt musikliv. Förutom föremål kan ni också i en specialproducerad film se och uppleva Hagströmambassadör Clas Yngström spela på, och berätta om, gitarrer och förstärkare.

Nyhetsbrev

När du prenumererar på vårt nyhetsbrev så samtycker du till att vi lagrar din e-postadress.
Din e-postadress används endast för utskick av nyhetsbrev.

Namn

E-post

Lämna följande fält tomt

Skip to content