Hoppa till innehåll
Start / Verksamhet / Lär dig mer / Forskning och kunskapsfördjupning / Bofasthet och jakt, mobilitet och jordbruk

Bofasthet och jakt, mobilitet och jordbruk

Bofasthet och jakt, mobilitet och jordbruk

Djur, människor och föränderliga landskap i Skandinaviens inland 1000BCE-500CE

Vårt mål är att utmana den grova uppdelning mellan jägare och bönder som fortfarande används och förmedlas av arkeologin i berättandet av människans historia. Vi ställer oss frågan om människor verkligen varit antingen mobila jägare eller bofasta bönder?  Vår utgångspunkt är arkeologiskt material från en förhistorisk tidsperiod som tydligt förknippas med jordbruk, nämligen bronsåldern. Även om jordbruket introduceras tidigare är det vid denna tid det anses slå igenom med full kraft och en rik elit formas i samhället. Den nordiska bronsåldern utgör en gemensam kultursfär i norra Europa för omkring 3000 år sedan och hade sitt centrum i dagens Danmark och Skåne.

Om människorna inom den nordiska bronsålderssfären var bönder, betyder det att jägarna fanns kvar i nordliga marginalområden och att stenåldern fortsatte där? Jordbruksrevolutionen tycks stanna av mitt på den Skandinaviska halvön, med undantag för kustområdena. Detta är gränsen som definierats för den nordiska bronsåldern. Det är också, vilket är viktigt, gränsen för dagens jordbruksbygd. Det blir svårare att bedriva fullskaligt jordbruk i det inre skogslandskapet i Skandinavien, men det betyder inte att stenålderslivet fortsatte där och att människorna verkade i landskapet som de alltid gjort. Ser vi till det arkeologiska materialet är det tydligt hur människorna även där ändrar sitt sätt att leva under bronsåldern och det finns indikationer på att man tar till sig delar av jordbruket. Man kan alltså fråga sig hur mycket bönder dessa människor egentligen var?

Littersjšöarna. Foto K G Svensson

Vänder vi på perspektivet är det också en relativt enhetlig bild av jordbrukarna som målats upp. Vi vill på liknande sätt utmana denna bild och studera variationerna i det som vanligen kategoriseras som jordbruk, exempelvis olika varianter av odling eller boskapsskötsel.

För att förstå människor och samhällen i de inre skogsområdena för omkring 3000 år sedan och för att nyansera bilden av den nordiska bronsåldern anser vi att den traditionella definitionen av jägare och bönder hämmar förståelsen. Vårt syfte är därför att studera hur dessa samhällen formades genom relationer till djur och landskap bortom utgångspunkten i en strikt uppdelning mellan antingen mobila jägare eller bofasta bönder.

I vår pågående forskning har det blivit tydligt att landskapets säsongsvisa växlingar är av stor betydelse för att förstå människorna och deras förändrade livsstil i denna del av Skandinavien. Vi vill mot denna bakgrund studera de variationer som är synliga i det arkeologiska materialet och inte minst hur lämningar kopplade till jakt, boskapsdrift och jordbruk är strukturerade i förhållande till både rörelse och bofasthet i alla delar av centrala Skandinavien.

Vi vill förstå hur och varför relationerna mellan människor, djur och landskap utvecklades och förändrades över tid och hur det påverkade samhället. Resultatet kommer ge ny kunskap om hur samhällen, som traditionellt betraktas som belägna i bronsåldersvärldens utkant, var en del av större sociala och ekonomiska nätverk under tidsperioden.

Joakim Wehlin, Uppsala universitet

Magnus Odebäck Ljunge, Stockholms universitet

Jan Apel, Stockholms universitet

Finansiär: Vetenskapsrådet (2022-2024)

Nyhetsbrev

När du prenumererar på vårt nyhetsbrev så samtycker du till att vi lagrar din e-postadress.
Din e-postadress används endast för utskick av nyhetsbrev.

Namn

E-post

Lämna följande fält tomt

X
Skip to content