Stenåldersfynd

Bland det mest intressanta jag fått vara med att dokumentera eller till och med hitta är fina stenredskap från stenåldern. När jag hittar ett stenredskap från stenåldern känner jag en mycket stark och speciell känsla eftersom den person som sist tog i det redskapet före mig förmodligen var en person som levde på stenåldern, kanske för 5000 år sedan. Ett exempel är en mycket fin och stor skedformig skrapa som jag hittade när vi vid extremt lågvatten i sjön Balungen passade på att leta efter och dokumentera stenålderboplatser som inte var kända sedan tidigare. När jag gick på en lång strand mellan två stenåldersboplatser hittade jag den fina skrapan nedanför en liten myr. Förmodligen har skrapan legat i myren och ramlat ner på stranden när vågskvalpet successivt grävt sig in i myren och blottlagt skrapan. Varför den 11 cm långa skrapan av en mycket speciell, sällsynt och finkornig ljust orangebrun bergart hamnat i myren vet vi inte, men funderingar och frågor radar upp sig. Varför ligger skrapan här alldeles ensam en bra bit från stenåldersboplatserna? Har den lagts i myren som ett offer? I så fall, offrades någon människa vid samma tillfälle? Har den bara tappats?

Maria Lannerbro Norell, arkeolog Dalarnas museum

Skip to content