Arkeologi i världsarvet

Flera stora arkeologiska undersökningar har genomförts i världsarvet, framförallt inom det område som utgjorde själva staden under 1600-talet. Idag har flera av dessa undersökta platser bebyggts och här bor och vistas stadens innevånare utan att många egentligen vet vad som funnits och i viss mån finns under deras fötter.

De arkeologiska undersökningarna ger oss hela tiden ny kunskap om de människor som levt och verkat i världsarvet under gångna tider. Vi lär oss till exempel om hur husen och gårdarna sett ut och hur vägnätet varit uppbyggt innan stadsregleringen i mitten av 1600-talet.

De arkeologiska resultaten vittnar om Faluns internationella status, och i kvarteren runt Falu bro påträffas fynd som har sina närmaste jämförelser på slott och herresäten. Här finns starka kopplingar till Tyskland, Holland och i viss mån de brittiska öarna. Kopparen gick på export, men i motsatt riktning kom mer än bara finanser. Tyg, keramik, glas och kunskaper visar att människorna i Falun var i framkant av utvecklingen.

Än mer intressant är kanske att via de arkeologiska undersökningarna få en inblick i människornas vardag. Fynden ger oss ledtrådar om vad människorna åt och drack. Förutom kött, fisk, odlingsväxter och kryddor finns även ledtrådar att man konsumerat flertal bär och importerat nötter, vindruvor/russin och fikon. Flera hushåll bryggde sin egen öl, men det dracks även vin. Fynd av exklusiva öl- och vinglas vittnar om ett internationellt kontaktnät. Här finns spår efter spel och annat tidsfördriv. Även annars svårfångade företeelser som kvinnornas sysslor eller barnens lekar kan skönjas i det arkeologiska materialet, vilket ger liv åt en hårt industrialiserad stad som Falun. Tack vare de speciella förhållandena som råder i Faluns slaggrika marker, där till exempel textil bevaras bra istället för att brytas ner till jord, får vi till och med då och då glimtar av vilka kläder man använt.

Från vänster:
En kritpipa för tobaksrökning med avbildning av profeten Jona som blir uppslukad av en valfisk. Tillverkad i Holland och datering ca. 1630-tal. Foto: Joakim Wehlin.

Tärningarna tillverkade i ben från mitten av 1600-talet. Tärningarna har hittats inuti ett hus på kvarteret Västra Falun. Foto: Joakim Wehlin.

Stenläggning från äldre gatuplan, omkring 1700-1750, i centrala Falun. Foto: Fredrik Sandberg.

Handtag till grytor av yngre rödgods från 1600–1650-tal som påträffats i centrala Falun. Foto: Fredrik Hegert


Läs mer om arkeologi i värdsarvet

http://dalarnasmuseum.se/wp-content/uploads/Arkeologiskarapporter/arkrapporter2020/Rapport-VF-13-web.pdf

http://dalarnasmuseum.se/wp-content/uploads/Arkeologiskarapporter/arkrapporter2020/V%C3%A4stra-Falun-8-web.pdf

http://dalarnasmuseum.se/wp-content/uploads/Arkeologiskarapporter/05-V%C3%A4stra-Falun-1rapport-web.pdf

http://dalarnasmuseum.se/wp-content/uploads/Arkeologiskarapporter/06-19-V%C3%A4stra-Falun.pdf

http://dalarnasmuseum.se/wp-content/uploads/Arkeologiskarapporter/DM-2019-8-Trumb%C3%A4cken-arkivA.pdf

http://dalarnasmuseum.se/wp-content/uploads/Arkeologiskarapporter/arkrapporter2015/Rapport-Stigaren-web.pdf

Skip to content