Start / Arkeologi i Världsarvet

Arkeologi i Världsarvet

Arkeologi i världsarvet

Flera stora arkeologiska undersökningar har genomförts i världsarvet, framförallt inom det område som utgjorde själva staden under 1600-talet. Idag har flera av dessa undersökta platser bebyggts och här bor och vistas stadens innevånare utan att många egentligen vet vad som funnits och i viss mån finns under deras fötter.

De arkeologiska undersökningarna ger oss hela tiden ny kunskap om de människor som levt och verkat i världsarvet under gångna tider. Vi lär oss till exempel om hur husen och gårdarna sett ut och hur vägnätet varit uppbyggt innan stadsregleringen i mitten av 1600-talet.

De arkeologiska resultaten vittnar om Faluns internationella status, och i kvarteren runt Falu bro påträffas fynd som har sina närmaste jämförelser på slott och herresäten. Här finns starka kopplingar till Tyskland, Holland och i viss mån de brittiska öarna. Kopparen gick på export, men i motsatt riktning kom mer än bara finanser. Tyg, keramik, glas och kunskaper visar att människorna i Falun var i framkant av utvecklingen.

Än mer intressant är kanske att via de arkeologiska undersökningarna få en inblick i människornas vardag. Fynden ger oss ledtrådar om vad människorna åt och drack. Förutom kött, fisk, odlingsväxter och kryddor finns även ledtrådar att man konsumerat flertal bär och importerat nötter, vindruvor/russin och fikon. Flera hushåll bryggde sin egen öl, men det dracks även vin. Fynd av exklusiva öl- och vinglas vittnar om ett internationellt kontaktnät. Här finns spår efter spel och annat tidsfördriv. Även annars svårfångade företeelser som kvinnornas sysslor eller barnens lekar kan skönjas i det arkeologiska materialet, vilket ger liv åt en hårt industrialiserad stad som Falun. Tack vare de speciella förhållandena som råder i Faluns slaggrika marker, där till exempel textil bevaras bra istället för att brytas ner till jord, får vi till och med då och då glimtar av vilka kläder man använt.