Pyssla till jul, påsk eller när som helst.

Här samlar vi olika historiska och nutida pyssel.
Lycka till med pysslet!

Kristyrer, konfekter och karameller-sockerbagarens specialitet

En sockerbagare här bor i staden…alla känner vi igen visan om sockerbagaren som bakar kakor mest hela dagen. Sockerbagare är det äldre namnet på konditor och hur gammalt sockerbageriet är i Norden och speciellt i Sverige kan ingen med visshet säga. Socker omtalas över huvud inte i Sverige förrän i slutet av 1300-talet. Det första svenska sockerbruket anlades i Stockholm år 1647. Sockerbagarnas verksamhet fick blomma ut vid de stora årshögtiderna då även de mindre bemedlade ansåg sig ha råd att kosta på sig något extra i bakväg. Sockerbagaren blev så småningom oumbärlig och bildade sitt eget skrå. De mest brukliga bakverken hos sockerbagarna i slutet av 1700-talet var: konfekt, bärsirup, sylter, glass, mandelsprits, mandelspån, biskvier, mandelformar, mandelrutor, mandeltårtor, mandelmatram, krokaner, mandelmusslor, färska och torra maränger, marängmandelbakelser mm.

Under 1800-talets första decennier så var sockerbagarbutikerna små och oansenliga. Konfekt, i papper, invecklade karameller och bakverk mm förvarades vanligen i olika lådor. På disken stod i också en låda med ett glas på där det förvarades ”grann konfekt”. Konfekten utgjordes av olika sorter s. k. bakad mandelkonfekt, brända mandlar, ankastade mandlar, karameller som innehöll hela mandlar, karameller i grant papper, vridna ingefärskarameller, dragna vaniljkarameller och kanderade kanel- och pomeransstänger med bröstsockerlika kristaller. De gamla sockerbagarbodarna kom under mitten av 1800-talet att förändras till konditorier

Fakta:
Sockerbagaren var en yrkesidkare, som tillverkade konfekt, karameller, sylter, safter, glasser, krokaner och bakelser (dessa senare dock utan jäst och smör). De höll dessa varor till salu eller mottog beställningar i en vanlig liten bod, där ingen servering ägde rum.

Konditorn var samma slags yrkesidkare som sockerbagaren, men med större, prydligare lokal, där det dessutom serverades kaffe, choklad, te, glasser, lemonad, o. s. v.

Schweizaren var nästan samma idkare som konditorn med undantag av konfekttillverkningen. Däremot var hans bakverk utsträckt till jästvaror, kött-, hummer- och fiskpastejer och serveringen var utökad med en mängd läskande, kalla eller varma, även spirituösa drycker m. m. I en senare tid infördes även servering av smörgåsar, öl och brännvin.

Källa: Konditoryrket i Sverige av Redaktör C.-E Mellerstedt

Gör julgodis som förr-att sätta upp i granen och ätas upp vid julgransplundringen

Kristyrer:

Du behöver:

  • Florsocker, ägg, citron eller ättikssprit, karamellfärg till kristyren
  • Elvisp, sprits och bakplåtspapper
  • Bokmärke, glitter, paljetter till dekorationerna
  • Tråd till upphängningen

Blanda ihop 4 dl florsocker, 1 äggvita, 1 tsk ättikssprit eller citronsaft samt 1 msk vatten i en bunke. Rör ihop snabbt med en elvisp. Om du vill färga kristyren så kan du dela upp smeten i olika skålar. Vispa kristyren några minuter med elvispen tills den blir hård och fluffig. Späd ut med vatten om det behövs, obs! ta lite vatten i taget.

Fyll spritsen med kristyr och spritsa ut en botten som motsvarar bokmärkets storlek. Klipp till en upphängningstråd och placera den i kristyrplattan. Lägg ett bokmärke på kristyren och dekorera sedan med hjälp av spritsen och olikfärgad kristyr, glitter och paljetter.

Låt kristyrerna torka tills allt stelnat.

Smällkaramell

Du behöver:

  • Silkespapper x 2 i måtten 20 x 25 cm
  • Papper i valfri färg 10 x 10 cm
  • Tape och/eller pappersklister
  • Bokmärke, band mm till dekorationer
  • Tråd till upphängningen

Klipp till två silkespapper i storlek 20 x 25 cm. Vecka papperen på långsidan i dragspelsveckning i 0,5 cm djupa veck tills det finns ca 3 cm ovikt silkespapper kvar. Klipp de vikta kanterna i 0,3 cm bredd och stanna när det ovikta partiet startar.

Klipp till papperet i storlek 10 x 10 cm och rulla ihop till en rulle som mäter ca 1,5-2 cm i diameter. Tejpa eller klistra ihop så att rullen är stabil.

Rulla ihop de bägge silkespapperslängderna så att diametern passar till pappersrullens hålrum. Stryk lite lim runt den delen som inte är veckad och placera de bägge silkespappersrullarna i pappershålen.

Dekorera smällkaramellen med bokmärken och band efter eget tycke!

Tips på litteratur:

  • Granna granen av Maria Flinck
  • Julpynt : prydnader till granen att göra själv av Lena Nilsson och Maria Svedberg

Anna-Karin Jobs Arnberg
2020-12-05

Med det historiska potatislovet som utgångspunkt inspireras vi av Nygårdsgården i Bingsjö, som har en förstuga med fantastiska schablontryck från 1860-talet. Vi använder de gamla mönstren för att göra egna potatistryck. Men vad är potatislov egentligen?

Höstlovet betyder ledighet, läsning, pumpor och godis. Men så har det inte alltid varit. Under slutet av 1800-talet och fram till ca 1950 var skollovet till för att barnen skulle hjälpa till med potatisskörden. Potatislovet låg under hösten, olika i tid beroende på var i landet man befann sig, och när barnens insats var som viktigast. Lovet kunde vara från ett par dagar och upp till två veckor.

Potatis har sedan den kom till Sverige varit en varit en mycket viktig råvara inom jordbruket. Kokt potatis stod för en stor bit av mathållningen, och potatisen användes även som djurfoder, och till framställning av brännvin. När jordbruket minskade sjönk behovet av barnens hjälp, och 1959 togs det statligt reglerade potatislovet bort. Ett nytt höstlov infördes på 1970-talet, och under 80- och 90-talen utvecklades det till det höstlov vi har idag. En möjlighet för lärarna att få tid till kompetensutveckling, och för barnen att pausa från skolan en vecka. Lovet ligger numera i anslutning till allhelgona och kallas ofta läslov.

Potatisupptagning. Bilden är tagen 1936. Fotograf Anders Forsström.

Nygårdsgården

På Nygårdsgården i Bingsjö finns en förstuga med fantastiska schablontryck från 1860-talet nästan i nyskick. Läs mer om Nygårdsgården i Dalarnas hembygdsförbunds tidning Dagsverket, på sid. 4-5:

Här hämtar vi inspiration från de vackra väggarna i förstugan:

Kombinera det historiska potatislovet, med schablonmålningarna från Bingsjö, och gör egna tryck med potatis! Det enda som behövs är potatis, en liten vass kniv, färg och papper. Sedan är det bara att trycka loss. Använd schablonmönstret som inspiration, eller gör egna mönster.

Ha ett trevligt potatislov!

Och vill du se mer av Nygårdsgården i Bingsjö så sök på ”Nygårdsgården” på:
Digitalt museum.
Där pågår just nu arbete med att lägga upp byggnadsantikvariernas dokumentation.

Ett annat ord för tofs är duska. Att tillverka duskor som dekoration har i Dalarnas folkliga dräktskick varit vanligt. Man ser duskorna på kjolväskor, som avslutning på band eller som dekoration på vantar mm. Se bild på Kjolväskan från Boda.

Du behöver:

  • Ullgarn, ej med syntetblandning för då tufsar inte duskan ihop sig
  • Bok eller något annat stadigt material att linda garnet runt
  • Stark bindetråd, typ björntråd
  • Sax
  • Kastrull

Gör så här:

  • Linda garnet många varv runt boken, ca 60–100 varv beroende på garnets grovlek. På bilden är det ett tvåtrådigt ullgarn och antal virade garnvarv är 80. Vill du ha flerfärgade duskor så vira garn i olika färger runt boken.
  • Klipp till ca 50 cm långa bindetrådar. Vik bindetråden på mitten och gör en snara runt ullgarnet med bindetråden som du sedan drar till så hårt du kan. Lås bindetråden med en hårdknut. Knyt med jämna mellanrum, ca 3-4 cm, om ullgarnet med den starka bindetråden. .
  • Klipp ulltrådarna mellan bindetrådarna. Obs, se till att du inte klipper av bindetrådarna, de används sedan för att hänga upp duskorna i påskriset.
  • Koka upp vatten i en kastrull och lägg i duskorna. Låt dem koka i ca 5 minuter.
  • Slå av vattnet och låt duskorna svalna lite. Lyft upp duskorna i bindetråden och snurra dem, som ett lasso, så att överflödigt vatten centrifugeras bort.
  • Häng duskorna på tork.
  • Frisera duskorna med en sax efter behag och häng upp i påskriset.

Klicka på bilden för att ladda ner pdf. Skriv ut och färglägg.

Du behöver:

  • Dagstidning
  • Ståltråd eller pinne
  • Finare papper, till exempel gamla tapeter
  • Flaska
  • Lim
  • Sax
  • Frön
  • Jord
  • Klipp långa rektanglar ur tapeter eller annat papper. Katten behövs inte, men är trevlig medarbetare.
  • Vik rektanglarna dubbelt Klipp en fjäderform i dubbelt papper. låt gärna toppen sitta ihop
  • Öppna fjäderformen. Limma och lägg ståltråd eller pinne på ena fjäderdelen. Limma ihop delarna.
  • Klipp fransar i kanterna. Använd gärna en liten tunn sax.
  • Ta en helsida ur en dagstidningsida och klipp på mitten så det blir två delar. Vik en av dem som bilden visar.
  • Vik ner den övre delen som bilden visar.
  • Ta en liten flaska eller liknande. Den bredare vikningen nedåt. Låt en del av pappret sticka nedanför flaskan. Linda in flaskan, vik in utstickande papper under resans gång.
  • Dra ur flaskan, knöla till botten på papperskrukan.
  • Vik ner övre kanten inåt, så krukan blir stabil.
  • Fyll krukan med jord och tryck ner till exempel frön till märgärta, luktärt, krasse eller någon annan klängig växt. När plantan kommit upp kan hela krukan planteras i jorden. OBS. Svenska dagstidningar innehåller inte giftig färg!!
  • Man kan även sätta en liten björkkvist i en vas tillsammans med växtstödet. Kanske blir det några små musöron på stjälken vad det lider.


Skip to content